0

9. Det är så enkelt att vara där


När vi hör grannen köra igång en motor som låter riktigt illa, förstår vi hur otroligt enkelt och skönt det är med tystnaden som var innan. Likadant är det med Jesus Kristus — när Hans närvaro hörs i tystnadens bön, inser vi hur hemskt världen låter, hur problematisk den är. Och vi inser hur lätt det är med Gud — bara släppa allt och vara till i Hans heliga Nu och Ingenting.

Liksom Thérése av Jesusbarnet talar om « den lilla vägen » där vi avstår från stora åthävor och pretentioner för att göra det goda genom att göra det lilla i vardagen — och i övrigt endast vila i Hans närvaro — kan vi låta den barnsliga tron vila i ett förtroende för Honom och ta en liten sak i sänder och släppa allt annat. Och när vi är sjuka eller trötta gör vi precis detsamma, bara ännu mer begränsat ur jordisk synvinkel men fullt tillräckligt inför Gud. I denna lätthet finns en absolut tilltro till Den genom allting är till.

Många tror, ungefär som John Bunyan i sin skrift « The Strait Gate » att vi måste anstränga oss i god tid att kvalificera oss för Gud. Detta är den gamla lagiska religionen, ofta överförd på den kristna vägen. Men det är den lilla barnsliga vägen som öppnar himlens port och den porten blir trång endast för de komplicerade som gör sin tro problematisk, världslig och bekymrad. Gråten och tandagnisslan hör dem till, ja deras bekymmer för ingången till himmelriket är stor och omfattande. Nyligen grät en lite pojke inför påven Franciskus för han var rädd att han pappa, som dött, inte skulle få komma in i himlen, emedan han var ateist. Påven Franciskus sa de rätta orden: Gud tycker om din pappa ! Guds kärlek vinner alltid över ängslan och oro för rätt kvalifikation.

Guds kärlek än Hans inbjudan till festen. Om vi förblir i en problematisk tro och försöker kvalificera oss till himlen hör vi troligen till dem som inte får vara med på festen (Luk. 14:24) — vi har nämligen annat viktigare att göra än att bara vara med Gud på en fest. Det är den vanliga och breda porten. Att gå på fest blir dessutom för många att göra något onyttigt — bara släppa allt och vara till i Hans heliga Nu och Ingenting. Men det är att göra vad de kloka jungfrurna gör och för dem öppnar nu Jesus porten och släpper in dem till festen. (Matt. 25:10)

Hur kan det vara så lätt att vara där? Paulus säger att i Namnet Jesus Kristus är vi renade, helgade och rättfärdiggjorda (1 Kor. 6:11) — och detta är redan gjort av Honom. Hur kan något vara enklare än detta? Vi kan bara enkelt säga Hans Namn och ta emot.